Download PDF: Swedish
Read summary: English | Burmese
Svenska Burmakommittén, Justice For Myanmar och Fair Finance Guide har granskat de allmänna pensionsfondernas (AP-fondernas) investeringar i 12 bolag som säljer vapen till eller gör affärer med Myanmars ökända militärjunta. Totalt investerar fonderna 4,6 miljarder kronor i bolagen. Se tabell på sidan 4.
Klart störst investering har Sjunde AP-fonden där sex miljoner svenskar har sina pensionspengar. Totalt investerar fonden 2,7 miljarder i bolagen, bland annat 620 miljoner kronor i Bharat Electronics och Hindustan Aeronautics som exporterat vapen och krigsmateriel till militären. Investeringarna har pågått i flera år trots att bolagen pekats ut för sitt stöd till militären.
Situationen i Myanmar är mycket allvarlig. Militärjuntan har sedan statskuppen för snart fem år sedan bedrivit en våldskampanj mot civilbefolkningen och försatt landet i en humanitär katastrof där en tredjedel av befolkningen är i behov av nödhjälp och 3,5 miljoner människor har tvingats på flykt. Militära attacker riktas ofta direkt mot civila mål som skolor, sjukhus och religiösa byggnader. Juntaledaren Min Aung Hlaing står anklagad för både krigsbrott och brott mot mänskligheten. Inför det skenval som planeras i december har juntan ytterligare trappat upp sina attacker mot civila. Trots våldet är juntan tillbakapressad både militärt och politiskt.
Omvärlden har vidtagit flera åtgärder för att sätta press på militärjuntan och begränsa deras intäkter och tillgång till vapen. Flera länder, däribland EU, har infört sanktioner mot militärens företag, vapenhandlare och individer i militärledningen. Sedan länge finns ett vapenembargo som förbjuder svenska och europeiska företag att sälja vapen till juntan. FN:s rapportör för mänskliga rättigheter i Myanmar har uppmanat omvärlden att kapa banden till juntan och införa ett globalt vapenembargo. Trots detta fortsätter många internationella företag att göra affärer med militärjuntan. Ryssland, Kina och Indien fortsätter dessutom att sälja vapen till dem.
Vår granskning visar att våra gemensamma pensionspengar i flera fall investeras i företag som säljer vapen till och på andra sätt gör affärer med militärjuntan. Svenska pensionssparare riskerar därmed ovetandes att bidra till militärjuntans förtryck.
Det är oacceptabelt att svenska pensionsfonder fortsätter att investera i företag som väldigt tydligt bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter i Myanmar. Det har gått nästan fem år sedan militärens kuppförsök och det är väl dokumenterat vilken skada dessa investeringar gör. Människor i Myanmar lever i ett skräckvälde. De blir dagligen terroriserade av militärjuntan. Pensionsfonderna måste använda sitt inflytande och se till att bolag de investerar i inte kränker mänskliga rättigheter, annars bör de sälja sina innehav, säger Yadanar Maung, talesperson för Justice For Myanmar.
Vi har i den här granskningen valt att lyfta 12 företag som bedöms vara särskilt problematiska enligt lokala människorättsförsvarare i Myanmar.
Beskrivning av fyra av bolagens stöd till militärjuntan
Bharat Electronics Limited
Det indiska försvarsbolaget Bharat Electronics Ltd (BEL) har sålt vapen- och radarsystem till den Myanmars militär både före och efter statskuppen. Etikrådet har rekommenderat AP-fonderna att exkludera BEL på grund av försäljningen till Myanmars militär. Etikrådet är en gemensam plattform för Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna för att påverka utländska portföljbolag till ansvarsfullt agerande inom miljö, sociala frågor och bolagsstyrning. Beslut om faktisk uteslutning tas av respektive fonds styrelse eller VD. Sedan rekommendationen har Första och Andra AP-fonden avyttrat sina innehav i BEL. Däremot äger Sjunde AP-fonden fortfarande aktier i försvarsbolaget till ett värde av 382 miljoner kr.
– Sjunde AP-fonden bör svartlista Bharat Electronics. Det är oacceptabelt att i det här läget investera i bolag som fortsätter att sälja vapen till militärjuntan och därmed möjliggör övergrepp mot civila. Jag tror inte att svenska pensionssparare vill att deras pensionspengar går till detta, säger Kristina Jelmin, verksamhetschef på Svenska Burmakommittén.
KDDI Corp och Sumitomo Corp
De japanska företagen KDDI Corp och Sumitomo Corp är både så kallade joint operators tillsammans med det juntakontrollerade telekombolaget Myanma Post and Telecommunications (MPT). Läckta dokument som Justice For Myanmar tagit del av och granskat i samarbete med en grupp medier och civilsamhällesorganisationer visar hur MPT, i samarbete med det kinesiska övervakningsföretaget Geedge Networks, har installerat system i sina datacenter för att övervaka internet och telekomtrafik i Myanmar. Övervakningen är en del av militärens repressionsapparat, där juntan samarbetar med telekombolag för att identifiera, gripa och till och med avrätta aktivister. Första, Andra, Tredje, Fjärde och Sjunde AP-fonderna äger aktier i dessa bolag till ett sammanlagt värde av 2,5 miljarder kr. Det norska etikrådet för Statens pensjonsfond utland rekommenderade uteslutning av både KDDI Corp och Sumitomo Corp i juni 2023 på grund av riskerna med deras verksamhet i Myanmar. I december samma år beslutade Norges Bank att placera bolagen på sin bevakningslista.
GAIL (India) Ltd
GAIL (India) Ltd är medinvesterare och partner i gasexploateringsfältet Shwe tillsammans med det juntakontrollerade Myanma Oil and Gas Enterprise (MOGE). Intäkter från olje- och gasutvinning har sedan statskuppen varit juntans största inkomstkälla och både EU och USA har infört sanktioner mot MOGE. Sjunde AP-fonden äger aktier i bolaget till ett värde av 109 miljoner kr.
Redan 2021 publicerade Svenska Burmakommittén en genomgång av de svenska AP-fondernas investeringar och identifierade ett flertal bolag med kopplingar till militären i Myanmar. Gensvaret från fonderna och det gemensamma Etikrådet var minst sagt ljummet, men under de efterföljande åren fortsatte Svenska Burmakommittén och andra aktörer driva frågan om att internationella investerare och bolag ska kapa banden till den illegitima militärjuntan.
Efter hand gav påtryckningarna viss effekt och flera av fonderna har sedan dess gjort sig av med ett antal investeringar kopplade till militären i Myanmar. Till exempel äger ingen av AP-fonderna längre aktier i kinesiska AviChina Industry & Technology och Sinotruk som sålt stridsflygplan och lastbilar till militären. Därtill har ett flertal företag som hade affärsrelationer med juntan sedan 2021 dragit sig ur Myanmar, däribland exempelvis oljejätten Chevron, det indiska hamnbolaget Adani Ports & Special Economic Zone och den svenska teknikkonsulten AFRY.
Vi uppmanar AP-fonderna att leva upp till sina åtaganden vad gäller mänskliga rättigheter och omedelbart agera för att kapa banden till militären i Myanmar. Fonderna bör ställa krav på företagen de investerar i att avsluta alla affärsrelationer med juntan. Om företagen inte är villiga att avbryta sina affärsrelationer med juntan bör AP-fonderna avyttra sina innehav i dessa bolag.
